Den här veckan hände något mycket tråkigt. Vår underbara häst Ben Hur, alias Bennie, blev akut sjuk och dog i tisdags. Han hade haft konstiga symptom under helgen (rört sig stappligt och vingligt) och var inte att känna igen. I måndags ringde vi en veterinär som kom och det var en oklar diagnos. Men han fick antiinflammatorisk medicin (misstänkt fångkänning). I tisdags eftermiddag när jag precis hämtat ut medicinen från apoteket och skulle hem och byta om för att följa med Alexandra till stallet, ringde hon och hade fått besked om att han inte mådde bra. Vi skulle skynda oss till stallet. Det blev en panikresa ut till Långtäkt och vi hann få flera samtal under resan dit om att vi skulle skynda oss.
När vi väl kom fram förstod vi hur dålig han var. Han hade ramlat ihop i boxen och då anade vi nog att tiden var kommen när han skulle lämna oss. Jag ringde jourhavande distriktsveterinär som befann sig i Krylbo och det blev en timmes väntan innan hon kom till oss. Alexandra som haft Ben Hur som sin tävlingshäst och upplevt så mycket fantastiskt med honom, kunde ta adjö i lugn och ro och jag såg hur lugn han var med henne i sin närhet, där han låg i boxen, helt utslagen, oförmögen att röra sig. Hon lämnade honom inte en sekund utan satt med hans huvud intill sitt hela tiden. Minuterna var långa men när veterinären sedan kom, konstaterades att han drabbats av något större invärtes problem. Och för att förkorta lidandet fick han en spruta.
Tack till en fantastisk empatisk, lugn veterinär. Tack till Louise i stallet som tog hand om honom tills vi kom ut och inte minst tack till Jessica och Tomas (stallägarna) för all hjälp under tiden och efteråt med allt praktiskt.
Vi var förstås utom oss av sorg när vi lämnade honom, men samtidigt måste vi minnas alla fantastiska fina stunder runt om på tävlingsbanorna, när Alexandra och Bennie fått glänsa av att vara ett samspelt team i Sveriges avlånga land. De red fyra SM tillsammans. Han blev hennes läromästare i de högre klasserna i dressyr och det kändes så bra att hon kunde vara hans stora stöd de sista timmarna i livet.
Tack Bennie för vad du betytt för oss! Du kommer aldrig att bli glömd för den fantastiska och unika häst du var.
Några bilder från vår tid tillsammans kommer här:
 |
| Seger i nationell tävling i Sundsvall - S:t Georg. |
 |
| Dubbelseger i Söderhamn. Han såg till att vi kom hem med hela bilen full med fina priser. |
 |
| Världens goaste häst. |
 |
| Du kommer aldrig att bli glömd. |
En fantastisk häst och hans lika fantastiska ägare. Sov gott Bennie /Madelene
SvaraRadera