Mission impossible

Och vår idag
Igår skulle vi åka på tävling till Åsebo och rida i laget för Falu RS i dressyr Divison III. Men när Alexandra kom till stallet för att göra i ordning Symphonie var han sig inte lik. Kunde inte böja halsen åt vänster. Goda råd var dyra. Hon ringde efter mig och jag kastade mig iväg till stallet för att kolla. Vi bestämde att hon skulle provrida för att känna så vi bara inte inbillade oss. Men han var inte tävlingsbar. Helt klart någon form av nackspärr. Jag fick lätt panik som lagledare och tog kontakt med övriga lagdeltagare. Alla såklart besvikna. Vi gjorde allt för att hitta en ersättare. Sen kom Ann V på att hon har en till tävlingshäst som Alexandra kunde låna. Den gick i hagen, men kunde plockas in och göras i ordning. Det här är ju egentligen "Mission Impossible" med tanke på att Alexandra aldrig suttit på hästen osv. Men vad gör man inte för laget. Så vi kastade oss iväg med transporten till Östborn, där Ann har sitt stall och började göra i ordning Red Commander, som är en Morganhäst. Jättefin fux 13 år och tävlad både i hoppning och dressyr. Alexandra knoppade, vi lastade in alla grejer och fick med oss det vi behövde. Sen kom vi fram till Åsebo efter 15 cirka. Iväg och visa vaccinationsintyg, kolla in framridningsbana och tävlingsridhus. Redo för start. Vi lastade ur Mander och sadlade honom och Alexandra hann rida fram drygt 30 minuter. Många knappar att lära sig på kort tid. Svettigt värre.
Sen dags för start. Vi var många som höll andan därinne i ridhuset. Men det gick över förväntan och när hon var klar och fick sina poäng gick hon in på en andraplats. Då drog vi en lättnadens suck alla.
När klassen var klart med 40 ekipage slutade Alexandra och Mander sjua, laget blev trea och det blev klang- och jubelföreställning med prisutdelning. Jättekul och otippat. Som kronan på verket vann Ann V klassen individuellt med sin andra häst Näsuddens Twilight Time. Så en dag som började i moll och slutade i dur. Tänk att ridsport och dressyr kan vara så spännande.

Red Commander kommer in från hagen och ska snabbfixas för att åka på tävling.

I Åsebo blir det snabba ryck. På med tävlingskläderna.

Dags att sitta upp på en häst man aldrig ridit på tidigare. 30 minuter till tävlingsstart.

En hel del att känna in inför start. Vilka signaler går hästen på.

Sen gäller det att memorera tävlingsprogrammet också.

Jodå, ett gäng lagryttare som lyckades bärga tredjeplatsen i division III. Bra jobbat! Fr.v. Ann V, Maya H och Alexandra S.

Och hemma står Symphonie med nackspärr och fick inte följa med. Suck.