Hästlösa

För första gången på 13 år
Idag körde vi lilla Welt Symphonie, som inte är så liten längre, till Jon Ö som håller till mellan Avesta och Norberg. Gps:en höll på att lura oss helt när vi skulle hitta till gården. Vi hamnade i skogen på en liten väg och när vi efter en kilometer började ana ugglor i mossen om att vi var riktigt galet ute, ringde Jon, som tur var. Han var i Avesta och tävlade. Som på beställning hittade vi en korsning där det gick att backa och vända. Min puls var rätt i höjden eftersom jag trodde vi skulle bli fast där mitt i skogen. Gps:er är inte att lita på, lärde vi oss denna dag.
Hur som helst så hittade vi rätt till slut och kunde lämna vår lillprins som ska vara borta några veckor för inridning.
För första gången på 13 år har vi ingen häst att åka till varje dag och ta hand om. Hur konstigt som helst. Vi ger oss nog dit i helgen och tittar på hur det går för dom. Det ska bli kul att se hur han uppför sig på bortaplan. Vad vi kunde se under den timme vi var där, så var han lugn och fin i boxen.

Lite longering innan avfärd till Norberg för inridning.

Welt Symphonie, vår lillprins.

Växer och växer.

Inspekterar nyfiket sin nya box.

Hejdå grabben, ses om några veckor.

Hemma ikväll njuter jag av ljus och blommor.